Israelisk propaganda passerar nytt lågvattenmärke
Den israeliska regeringens arbete med att påverka mediabilden av Ship to Gaza har varit intensivt men inte okomplicerat. Man har försökt sprida bilden av att aktionen med lastbåtar fyllda av brev och byggmaterial, fotbollar och mediciner utgör en provokation. Man menar att den är onödig trots larmrapporter från FN, Röda Korset och vår egen biståndsminister. Man menar att allt som vi vill föra in kan förmedlas via ”etablerade kanaler” trots att bara 35 % av importen före blockaden och ingen export alls passerar gränsövergångarna. Man försöker sprida bilden av att Ship to Gaza är en våldsaktion trots att hela aktionens grund bygger på icke-våld och att alla deltagare måste genomgå icke-våldsträning och formellt skriva under på dessa principer. Man försöker intensivt finna kopplingar till Hamas och antisemitiska organisationer trots att allt samarbete sker med Gazas opolitiska frivilligorganisationer via nätverket PNGO och att en mycket hög andel av passagerarna, t.ex. 25 % av de amerikanska, har judisk bakgrund.
Den israeliska regeringen har också hotat journalister som ville följa med ombord på Frihetsflottiljens båtar med 10 års inreseförbud men tvingades backa på det efter hård internationell kritik.
Men frågan är om inte ett nytt lågvattenmärke passerades då den israeliska militären IDF:s talesman på deras hemsida i samband med att det franska fartyget Dignité (Al Karama) bordades på internationellt vatten. Under rubriken ”Free Gaza Flotilla Participants Accept Food, Water from IDF Navy Soldiers” publicerar man ett pressmeddelande med foton på en israelisk soldat (för säkerhets skull med suddat ansikte) som erbjuder en av de kidnappade passagerarna på nektariner och en bild som påstås föreställa en soldat som hjälper en passagerare att gå på militärens bordningsbåt. I texten skriver man: ”Den israeliska flottans soldater bordade Al-Karama utan incidenter och erbjöd passagerarna mat och vatten... Dessutom undersöktes passagerarnas hälsa av arméns läkare.”
Budskapet kan inte missuppfattas: den israeliska armén är i grunden snäll och rar. Bara lite missförstådd. Detta budskap verkar dock vara väl magstarkt också för den israeliska propagandans svenska högtalare. Pressmeddelandet har inte citerats i svenska media.
Fotografering av fångar mot deras vilja bryter mot gällande internationell lag. Men det gör ju å andra sidan blockaden av Gaza och Israels bosättningar på Västbanken också…
Kvartetten om Ship to Gaza
Ett av de mer anmärkningsvärda uttalandena om årets Ship to Gaza-aktion kom från den så kallade Mellan Östern-kvartetten som uppmanar berörda regeringar att avråda nya frihetsflottiljer som ”innebär en risk för deltagarnas säkerhet och utgör en potentiell risk för upptrappning.” Man uppmanar alla som önskar leverera varor till Gazas befolkning att använda ”etablerade kanaler” så att godset kan inspekteras och förmedlas via ”etablerade landvägar”.
Uttalandet är på många sätt häpnadsväckande. Kvartetten bildades 2002 och består av FN, USA, EU och Ryssland. Uppgiften var att medla fram en fred i Israel-Palestinakonflikten. De som idag sitter där är Ban Ki-Moon, Hillary Clinton, Catherine Ashton och Rysslands utrikesminister Sergei Lavrov. Tony Blair är speciell envoyé.
Även om uttalandet också talar om att Israel bör lätta på blockaden så ger Kvartetten Israel rätten att kontrollera import till och export från Gaza. Detta är förvånande eftersom Israel ju menar att man dragit sig tillbaka från Gaza och inte längre ockuperar området. Vad anser Kvartetten ger Israel rätten att kontrollera livsvillkoren för Gazas befolkning?
När Kvartetten bildades la de fram ett fredsförslag, en ”vägkarta” för fred, som redan då den presenterades var stendöd. Därefter har den inte presterat något substantiellt för freden i området. Under tiden har Israel attackerat Libanon 2006, Gaza 2008-9, bosättningarna har utökats, den etniska fördrivningen av palestinier fortsatt, den olagliga blockaden mot Gaza startat och pågått, utomrättsliga avrättningar av palestinska ledare fortsatt. Och så vidare…
Kvartetten tar alltså avstånd från Ship to Gazas aktioner mot den olagliga blockaden av Gazas civilbefolkning. På ett plan har de rätt: Om Kvartetten hade gjort sitt jobb, om de hade åstadkommit något reellt för att skapa en rättvis fred i konflikten mellan Israel och Palestina, så hade vi inte behövts idag…
Sanningen är att de inte åstadkommit någonting…
Det är just därför Ship to Gaza finns...
Kommentar till mitt inlägg "Till alla "förvånade" terroristexperter, mediakommentatorer och ledarskribenter"
Till min stora förvåning har mitt Facebook-inlägg med Europols statisktik fått en stor spridning. En del har kommit med invändningar. Jag tror absolut det finns goda skäl att vara försiktig med statistik. Det finns massor av fällor när vi talar om terroriststatistik. En av de viktigaste handlar om definitionen av terrorism: det finns ingen allmänt accepterad och använd. Till exempel: När stater dödar eller terroriserar civilbefolkning i stor skala räknas det inte som terrorism. ANC och Nelson Mandela kallades länge för terrorister, i USA fram tills helt nyligen. Vilka som grips för misstänkt terrorism liksom statistik över s.k. avvärjda terrordåd vet vi ju, inte minst av erfarenheter i Sverige och Göteborg, att det säger extremt lite om verklig terrorism. Det som är intressant med Europols siffror är att de knappast kan anklagas för att favorisera vänstern eller islam. Ändå ser statistiken ut som den gör. Och ännu intressantare: Europols bild av verkligheten skiljer sig radikalt från medias och från säkerhetstjänsternas intresseinriktning. Det var därför jag la ut statistiken...
Statistiken är en sammanställning av Europols årliga rapporter 2006-2010 som kan laddas ned från deras hemsida.
Till alla "förvånade" terroristexperter, mediakommentatorer och ledarskribenter
Till alla "förvånade" terroristexperter, mediakommentatorer och ledarskribenter, till alla ni som igår talade tvärsäkert om muslimska fundamentalister och idag talar om en enskild sjuk individ. Har ni helt missat verkligheten? Enligt EU:s polisorgan Europol begicks det mellan 2006 och 2009 1.770 terrordåd i Europa. Bara sex av dessa 1.770 dåd, eller 0,34 %, hade muslimska kopplingar. 265 gånger fler terrordåd, nämligen 1.596 stycken eller 90,2 % av alla Europas terrordåd, hade högerorienterade kopplingar (rena högerdåd eller nationalistiska-separatistiska dåd).
Hedra de unga döda på Utøya
Oslo och Utøya 22 juli 2011
En fantastisk essä
Ship to Gaza är långt ifrån besegrade
Lördag 2 juli 2011, Aten
Beslutet av det grekiska kabinettet att stoppa Frihetsflottiljen genom att förbjuda alla fartyg att lämna grekisk hamn om de kan misstänkas gå mot Gaza och att utöka den elektroniska övervakningen av östra Medelhavet har väckt berättigad vrede, både bland greker och runt om i världen. Det bryter med all sannolikhet både mot internationella lagar om principen om fri sjöfart, en princip som gällt i Grekland från 1776 fram till 1 juli 2011. Troligen bryter beslutet också mot EU-lagstiftningen. Men även om Grekland kommer att tvingas backa om sitt beslut så fungerar det för att blockera Frihetsflottiljen.
Beslutet är absurt på många plan. Dagen innan refererar en israelisk tidning ett tal av Netanyahu i Israel. Han beskrev nöjt hur Israel utvidgat radien för hur långt man kan gå för att stoppa aktiviteter mot landet. Därmed erkände han indirekt sabotagen mot båtarna. Han tackade också USA, Ban Ki-Moon, EU och Papandreou för hjälpen att stoppa Frihetsflottiljen. Israel har med hjälp av dessa länder lyckats utvidga sin ockupation och blockad till hela östra Medelhavet. Frihetsflottiljen verkar därmed ha avslöjat de ledande världsmakternas hyckleri. När det handlar om egna politiska och ekonomiska intressen rämnar snabbt de vackra orden om rätten till demokratisk utveckling, alla människor lika värde och mänskliga rättigheter. De gäller inte för Gazas barn. Lika lite som för befolkningen i Bahrain eller Saudiarabien.
Timmarna innan beslutet offentliggjordes demonstrerade vi tillsammans med passagerarna på den amerikanska båten Audicity of Hope framför amerikanska ambassaden. De krävde att få segla iväg. Samtidigt läser vi i Washington Post att Texas guvernör Rick Perry vill åtala passagerarna, däribland författarinnan Alice Walker enligt en lag som förbjuder amerikaner att stödja angrepp mot ”vänligt sinnade nationer”. Lagen hotar med upp till tre års fängelse. Perry kampanjar för att bli presidentkandidat i valet 2012.
Efter demonstrationen äter jag lunch med en av de som Texasguvernören hotar med tre års fängelse, Hedy Epstein. Hon är 87 år och överlevde Förintelsen som en av få i sin familj. Hon berättar om sitt liv under ett otroligt fint samtal som jag kommer att bära med mig länge. Hur hon som 14-åring räddades med Kindertransport till England. Hur hon först bodde hos en familj som inte gav henne mer än minimalt med mat. Hur hon efter kriget, knappt 21 år gammal, arbetade för amerikanerna i Berlin med förberedelser för Nürnbergrättegångarna. Hur hon hade i uppgift att gå igenom arkiven om nazi-läkarnas ”vetenskapliga” experiment. Hur hon bokstavligen kräktes ofta av att tvingas läsa de detaljerade beskrivningarna och se fotona. Hur hon än idag drömmer mardrömmar om detta. Hur hon flyttade till USA och under sitt fortsatta liv arbetat med diskrimineringsfrågor. Hur hon efter att ha varit ganska ointresserad av Israel reagerade starkt efter massakern i Sabra och Shatila 1982, började läsa på för att alltmer engagera sig. Och hur hon, precis som så många av alla de människor av judisk bakgrund som följer med Frihetsflottiljen menar att den enda rimliga lärdom vi kan dra av Förintelsen är att bekämpa orättvisor, förtryck och diskriminering oavsett var och vem som drabbas.
Direkt efter lunchen åker Hedy och Lotta Wiktorsson, som med kort varsel kommit ned hit för att kunna vara läkare ombord på den amerikanska båten, ut till deras båt. Den kastar loss men stoppas efter två sjömil av kustbevakningsfartyg och svartklädda beväpnade och maskerade soldater på oflaggade Zodiakbåtar. Så småningom tvingas de till en avspärrad militär hamn och kaptenen fängslas.
Ja det händer verkligen mycket. Och ändå inte. Trots att vi står i stormens öga så är det förvånansvärt stillsamt också. Det är ganska märkligt. Vi äter gott, umgås mycket och igår erbjöd Thea, en australiensisk doktorand i filosofi på Atens universitet, på en guidad historisk rundvandring i Aten. I hettan vandrade vi runt i behagligt tempo under sex timmar med många lunch- och kaffepauser… Theas avhandling handlar om stenens betydelse i historien, onekligen ett intressant ämne. På flera plan!
Samtidigt är Lotta kvar tillsammans med övriga passagerare ombord på Audicity of Hope på militärbasen.
På kvällen är vi hembjudna till Naim som var kock ombord på den svensk-grekiska lastbåten Sofia under förra årets Ship to Gaza. Han är född i Egypten men kom som liten till Grekland. Han lagade fantastiskt god mat åt oss. Kvällen var fin. Vi umgicks med varandra och med Naim, hans fru och deras två små barn.
